Verksamhet Länkar

Tekniska Museets Vänner
Box 27 842
115 93 Stockholm
08-450 56 92
info@tmv.a.se

Det händer på museet
Mycket händer här.
Gå in och kolla - ofta.

Telemuseumbilder
ur dess digra samlingar.

Tekniska museets arkiv,
nu sökbart på Internet!


 

Vid TMV:s årsstämma den 13 april 2005 tilldelades Eva Toll, projektanställd arkivarie vid TM, ett stipendium för resa till Deutsches Museum. Hon har nu genomfört resan och berättar här om sina intryck från besöket.

Reserapport från München och Deutsches Museum

Deutsches Museums utställningar

Söndagen den 2 oktober steg jag för första gången innanför dörrarna till Deutsches Museum i München. Eftersom dagen var mycket regnig fylldes museet snabbt med barnfamiljer.

Det första intrycket var storleken. Det egna Tekniska museet kändes som en liten stuga i jämförelse. Deutsches Museum måste vara tio gånger större. Enligt årsredovisningen för 2004 var den totala besökssiffran 1 426 000, inkluderande det nya Verkehrscentrum för bilar, motorcyklar och tåg och annan samfärdsel i Theresienhöhe, flygmuseet i Schleissheim samt filialen i Bonn. Jag besökte endast huvudmuseet på ön i Isar, vilket var mycket nog. Jag tog del av många utställningar:

Skeppsbyggnad, som är totalt heltäckande från allt som människan använt att flyta på, ytterst välgjord med spännande montrar i barnvänlig höjd, med många knappar att trycka på.

Avdelningen för Luftfart och konsten att flyga är mycket grundlig och instruktiv. Otto Lilienthals segelapparat från 1893, zeppelinare, Heinkel-, Messerschmidt- och Junkerflygmaskiner är några av de många spännande farkosterna, varav många är tillgängliga att gå in i.

Bergsbruk med gruvteknik innehåller artificiella stenkols- och saltgruvor (den lägst belägna delen var avstängd p.g.a. översvämningar efter sommarens myckna regnande). Gruvgångarna är många och mörka. Inspirationskällan till Tekniska museets gruva är här påtaglig.

Avdelningen för Kraftmaskiner och motorer spänner också över hela det mänskliga kraftutnyttjandet genom tiderna, från muskel-, vind- och ångkraft till den första dieselmotorn.

Deutsches Museum har en mycket stor och grundlig Musikinstrumentavdelning. Denna avdelning är mycket större än hela Musikmuseet i Stockholm. Här finns allting som överhuvudtaget kan låta, enkla blåsinstrument och hightechinstrument.

Telekommunikationsavdelningen är enligt min åsikt liten med få föremål, liksom Kemiutställningen verkar gammal och omodern.

Avdelningen för Medicin är en alldeles ny och fräsch utställning med tyngdpunkten lagd vid de senaste rönen rörande människans hälsa och sjukdomar i ett historiskt perspektiv.

När man kommer upp på andra våningen går man en mörk vindlande gång och befinner sig plötsligt i en förhistorisk grotta med vildkor, tjurar och andra djur målade i ockra och svart. I Deutsches Museum har man gjort en kopia av den spanska Altamiragrottan, som numera är stängd för besökare.

Den tillfälliga utställningen om Albert Einstein och relativitetsteorin 100 år är elegant och suggestivt framställd. I ett i svart draperat rum skildras historien om Albert Einstein som en oval med biografiskt material utanför och hans liv och gärning strålande av ljus innanför.

Jag har även gått igenom avdelningarna för Olja och Naturgas, Brokonstruktioner, Cyklar, Vattenbyggnadsteknik, Keramik, Glasteknik, Pappers- och Tryckeriteknik, Rymdfart och Rymdteknik, Tekniska leksaker, Textilteknik, Geodesi, Jordbruks- och Livsmedelsteknik.

Allmänt kan man säga att Deutsches Museum rymmer sådana saker som i Sverige visas i ett antal olika museer. Det är lätt att hitta till de olika avdelningarna. Där finns flera bra restauranger, vänlig personal. Man blir dock trött av alla hårda stengolv. Ljudvolymen är hög med många högljudda barn.

Deutsches Museums Arkiv

Eftersom jag arbetar som arkivarie i Tekniska museet hade jag önskat att få besöka arkivet i Deutsches Museum. Jag fick en kontaktperson, arkivarie Dr. Eva Mayring, som ordnade tid för besök i arkivet.

Tisdagen den 4 oktober infann jag mig således i Deutsches Museums arkiv högst upp i den gemensamma biblioteks- och arkivbyggnaden. Jag togs emot av arkivchefen Dr. Wilhelm Füssl och arkivarien Dr. Eva Mayring. Med den sistnämnda samtalade jag i en dryg timme. Arkiv och bibliotek är där helt separata enheter. I arkivet arbetar tio arkivarier på heltid och två deltidsanställda sekreterare. Arkivet administrerar 4,5 hyllkilometer handlingar med inriktning på naturvetenskap och teknik. Handskriftssamlingen utgörs av 21 000 handskrifter från naturvetare, tekniker, uppfinnare och ingenjörer från 1200-talet till idag. Arkiv från cirka 200 framstående vetenskapsmän m.fl. hålls ihop i s.k. "Nachlässe", som är noggrant registrerade med detaljerade biografier. S.k. firmaarkiv omfattar cirka 480 hyllmeter, därtill kommer över 160 000 trycksaker med broschyrer m.m. från företag, som till stora delar har föremål utställda i museet. Ritningar, kartor, bilder samt det egna ämbetsarkivet är också omfattande.

Jag fick orientera mig i databasen "Faust", som är gemensam för stora delar av det tyska arkivväsendet.

Jag berättade om Tekniska museets arkivsamlingar och vi fann snart att där finns stora likheter i sättet att arbeta. Jag fick också komma in i ett arkivmagasin med kompaktushyllor där man hade lås för varje hyllsystem.

Frauen schauen Frauen

Liksom Tekniska museet har Deutsches Museum ett omfattande verksamhetsprogram för allmänheten. En populär programpunkt är "Kvinnor visar kvinnor". Här visar kvinnliga anställda och kvinnliga föredragshållare olika delar av museet.

Jag blev inbjuden att följa med en sådan visning av arkivet.

Efter arkivets stängning blev en skara kvinnor insläppta "bakom kulisserna" av Dr. Mayring. I arkivets läsesal fick vi först en genomgång av hur man söker information i arkivet och vilka tillgänglighetsregler som gäller. Arkivet är öppet för alla. Kontrollen av de besökande är sträng med avlämning av väskor och ytterkläder hos en särskild vakt.

Efter den allmänna genomgången fick vi tillfälle att se en del av de s.k."highlights" som finns i arkivsamlingarna t.ex.:

  • Fysikern Georg Simon Ohms originalberäkningar från 1820-talet.
  • Flygkonstruktören Otto Lilienthals originalritning från 1894 till den flygfarkost som finns utställd i luftfartsavdelningen.
  • Albert Einsteins brev i original från 1913 till den österrikiske fysikern och kritikern av relativitetsteorin Ernst Mach.
  • Ubåtskonstruktören Wilhelm Bauers (1822-1875) kolorerade ritning till bärgningen av ångaren Ludwig från 1857.
  • Nobeldiplom och medalj i original från 1909, som tillhört fysikern Ferdinand Braun. Braun delade år 1909 års nobelpris i fysik med italienaren Guglielmo Marconi för utvecklingen av sändare för radiotelegrafi.

Deutsches Museum och staden München är väl värda besök. Jag reser gärna tillbaka.

Stockholm i oktober 2005

Eva Toll
 

© Copyright Tekniska Museets Vänner 2003-2010.