Verksamhet Medlemskap Styrelsen
Kalendarium Kontakt Länkar

Tekniska Museets Vänner
Box 27 842
115 93 Stockholm
08-450 56 92
info@tmv.a.se

Det händer på museet
Mycket händer här.
Gå in och kolla - ofta.

Telemuseumbilder
ur dess digra samlingar.

Münchens tekniska museum

Lisas Stipendiersa 2010
Lisas presentation

Tekniska museets arkiv,
nu sökbart på Internet!


 

 

TMV:s brev till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth 2006-11-30:

 

Ge en bråkdel av statens vinst från TeliaSonera till telehistoria

Tekniska Museets Vänner föreslår Regeringen att avsätta någon procent av de betydande medel som inflyter till staten i dess egenskap av ägare i TeliaSonera till en fond för att främja Tekniska museets verksamhet på IT-området. Skälen för vårt förslag redovisas i korthet nedan och mer utförligt i bilaga.

Sverige har sedan länge spelat en framskjuten roll i teleutvecklingen och hade ett av Europas allra främsta telemuseer, sedan 1973 beläget i anslutning till Tekniska museet. Telemuseum drevs länge med särskilda bidrag från Televerket, Telia och TeliaSonera. Den ökade konkurrensen och kostnadspressen under senare år ledde till att den särskilda finansieringen från företaget upphörde. I januari 2004 slog Telemuseum igen och samlingarna, som är en av världens mest unika samlingar av telekommunikationshistoriska föremål, införlivades med Tekniska museet, där de ställts i förråd på grund av resursbrist.

Denna resursbrist står i bjärt kontrast till de medel som influtit till staten som ägare i Telia och TeliaSonera. Börsintroduktionen av Telia år 2000 inbragte 64 mdr kronor och TeliaSoneras återköp av aktier år 2005 gav staten en intäkt på ytterligare 4,5 mdr kronor. Den nu av TeliaSonera aviserade särskilda utdelningen under 2007 på 20 mdr kommer att tillföra staten ytterligare omkring 9 mdr.

Med facit i hand är det lätt att konstatera att det var ett beklagligt förbiseende att inte ta upp frågan om fortlevnaden för Telemuseums samlingar redan tidigare som en del i besluten kring televäsendets omdaning. Tekniska museet saknar nu resurser för att förvalta och presentera det teknik- och industrihistoriska kulturarv som ligger inom IT-området med det djup, den bredd och den framtidsinriktning som uppgiften kräver.

Därför vill vi, som Tekniska museets vänförening, uppmana regeringen att besluta om ett särskilt anslag till Tekniska museet finansierat genom medel från den särskilda utdelningen på aktier i TeliaSonera AB som nyligen aviserats, exempelvis genom att skapa en fond för att stärka Tekniska museets finansiella bas. Därigenom skulle det bli möjligt för Tekniska museet att bättre leva upp till sin vidgade roll att bevara, bearbeta och presentera viktiga kunskaper och idéer när det gäller den svenska tele- och IT-utvecklingen.

För Tekniska Museets Vänner

Mats Höjeberg
Ordförande

Bilaga

Statlig satsning på tele och IT vid Tekniska museet

I samhällsdebatten framhålls ofta IT-området har stor betydelse när det gäller att utveckla ett kunskaps- och informationssamhälle för alla. Enighet om detta är stor.

Svenska företags och myndigheters åtgärder under mer än ett sekel har fört Sverige till en framskjuten plats i världen på tele- och IT-områdena. Denna utveckling representerar ett viktigt kulturarv och förtjänar en plats och en institution som bevarar och beskriver utvecklingen. När barn och unga kvinnor och män på ett konkret och direkt sätt får uppleva teknikens effekter väcks nyfikenhet och intresse, som bidrar till en eftersträvad rekrytering till olika utbildningar. Det är med nya generationer av tekniskt intresserade ungdomar som vi kan skapa förutsättningar för fortsatt utveckling. Tekniska museet har en viktig uppgift när det gäller att visa sammanhang och öka förståelsen av tele- och IT-området för att förstå många företeelser i dagens samhälle.

Tekniska museet förbereder nu en utställning om kommunikation, kallad .KOM, som öppnar våren 2007. Där utnyttjas en av världens mest unika samlingar av föremål inom området. Med avstamp i nutiden kommer utvecklingen med rötter i medeltiden, och med det sena 1900-talets dramatiska genombrott att återspeglas. Med en bättre finansiering skulle Tekniska museet kunna utveckla denna verksamhet avsevärt och också visa på den betydelse för snart sagt alla samhällsområden som utvecklingen inom tele- och IT-områdena har.

Tekniska museet har varit igenom en period med stora omställningar, präglad av bristande resurser till följd av avvecklingen av Telemuseum. Tekniska Museets Vänner, TMV, som Tekniska museets vänförening, ser med oro på denna situation och vill därför göra regeringen uppmärksam på det bristande stöd som nu finns för att förvalta och presentera det teknik- och industrihistoriska kulturarv som ligger inom IT-området.

Omvandlingen av telesektorn och IT-området

Telesektorn har sedan 1990-talets början genomgått en betydande omvälvning. Sverige fick en telelag 1993 för att skapa regler för en avmonopoliserad marknad. Televerket bolagiserades samtidigt till Telia AB, som fick överta verkets tillgångar. Företaget börsintroducerades år 2000 och staten sålde ut en 30%-ig aktiepost på marknaden vilket tillförde statskassan 64 mdr kronor. Telia slogs samman med finska Sonera år 2002 till det nuvarande TeliaSonera. Företaget återköpte 2005 var 25:e aktie till ett fixerat pris, vilket inbringade 4,5 mdr kronor till statskassan. Den nu av TeliaSonera aviserade särskilda utdelningen under 2007 om 20 mdr kronor kommer härutöver att tillföra statskassan omkring 9 mdr kronor.

Den genomförda liberaliseringen av telemarknaden ingår i ett stort europeiskt sammanhang och har haft avsedd effekt. Sålunda har konkurrens och mångfald på marknaden ökat dramatiskt. Konkurrensen har skapat både en betydande prispress på existerande marknader och många nya tjänster som erbjuds på marknaden. TeliaSonera blir som andra före detta nationellt dominerande företag tvingat att sänka sina kostnader drastiskt. Ericsson är likaså ett företag som blivit utsatt för utomordentligt drastiska krav på kostnadssänkningar.

Telemuseets arv inom Tekniska museet

Televerket bidrog på sin tid, liksom också andra affärsdrivande verk, till ett museum på sitt fackområde. Telemuseet drevs som en del av Tekniska museet och utvecklades till ett av Europas främsta telemuseer, värdigt den framskjutna ställning som teletekniken intar i svensk industriell tradition.

Telemuseets kostnader täcktes av en egen budget som huvudsakligen finansierades av Televerket. Inga särskilda anstalter träffades vid tillkomsten av Telia, som övertog ansvaret för Telemuseet med avsikten att driva det vidare. Inte heller vid Telias börsintroduktion uppmärksammades Telemuseet i någon märkbar utsträckning.

Därefter har marknadsutvecklingen tvingat industrin att avveckla sina finansiella bidrag till Telemuseet, vilket i sin tur tvingade fram att museet slog igen i januari 2004. TeliaSonera och Ericsson ställde tidsbegränsade medel till förfogande för att nedmontera och arkivera samlingarna, som idag endast i begränsad omfattning kan utnyttjas i utställningsverksamheten. De friställda lokalerna utnyttjas för konferensverksamhet och annan museiverksamhet – Polismuseet och Idrottsmuseet. Inför den ovan nämnda utställningen .KOM har Tekniska museet fått ett visst tidsbegränsat stöd av TeliaSonera och andra företag.

Tekniska museet har genom Telemuseets nedläggning fått ta på sig en bredare uppgift samtidigt som de resurser som står till förfogande inte utökats. Detta är bekymmersamt. Tele- och IT-områdets betydelse för den tekniska utvecklingen och en dynamisk näringsverksamhet är allmänt vitsordad i samhällsdebatten. Dessa teknikområden har avgörande betydelse för utvecklingen på ett stort antal samhällsområden.

Den verksamhet som bedrivs av Tekniska museet, såväl inom tele- och IT-området som inom andra teknik- eller samhällsområden, har knappast alls förekommit i statsmakternas beredning när det gäller att bevara och presentera industrisamhällets kulturarv.

Tekniska Museets Vänners bedömning

Tekniska Museets Vänner ser med bekymmer på den uppkomna situationen. Det vore ytterst rimligt att landets centrala tekniska museum finge medel att satsa på en ambitiös och utvecklande verksamhet på tele- och IT-områdena, vilka idag bör ses som integrerade. Det förefaller oss vara en orimlig obalans att statskassan totalt inkasserat bortåt 80 mdr kronor från aktier i Telia och TeliaSonera, men att samtidigt ingenting av detta avsatts för Tekniska museets verksamhet på tele- och IT-områdena.

Den roll naturvetenskap och teknik spelar för samhällsekonomi och utveckling i största allmänhet är obestridd och allmänt erkänd. Men dessa områdens roll som kulturfaktor är ofta misskänd och ibland rent av ifrågasatt. Det leder för många till tveksamhet inför, eller ett i bästa fall reserverat intresse för, områdena vilket i sin tur lätt får besvärande konsekvenser. Skolans problem när det gäller dessa ämnesområden är ständigt i fokus för samhällsdebatten, liksom rekryteringen till den högre utbildningen samt forskningens inriktning, resultat och tillämpningar. Frågor kring organisation och finansiering av allt detta är naturligtvis viktiga, men vi anser att områdets kulturella kvaliteter och möjligheter förtjänar större uppmärksamhet än de får idag.

Värden och kunskaper i naturvetenskap och teknik påverkar vår människo- och samhällssyn, men ofta omedvetet och indirekt. Vi tror att ett tydligare uttryck för den roll områdena har också genom sitt kulturella innehåll bättre kan bidra till att utveckla idéer och finna lösningar som bidrar till målet att skapa ett IT-samhälle för alla.

Staten har ett avgörande ansvar för att skapa möjligheter att erbjuda många perspektiv på verksamheten inom området, men det gäller också för företag, organisationer och professionellt verksamma inom berörda områden. Genom att låta en del av statens intäkter från ägandet av områdets största företag, TeliaSonera, kompensera tidigare förbiseenden när det gäller områdets industrihistoriska kulturarv kan en förebildlig kombination av statens och näringslivets engagemang för området visas.
 

© Copyright Tekniska Museets Vänner 2003-2010.